Svenskar med rötter i andra länder startar egna företag i större utsträckning än personer födda i Sverige. Utrikes födda utgör ungefär 15 procent av företagarna i landet. Men utrikes födda företagare är inte en homogen grupp där alla driver samma typer av företag eller möts av samma typ av utmaningar.

Precis som för svenskfödda entreprenörer driver invandrare många olika typer av företag – vissa av dem framgångsrika och lönsamma medan andra knappt drar in tillräcklig med pengar för att täcka försörjningen. Det finns dock en schablonbild av att de företag som utrikes födda driver är pizzerior och kvartersbutiker. Detta skriver IFS, Internationella Företagarföreningen i Sverige, i sin rapport Entreprenörer och företagare med utländsk bakgrund – en kraft för snabbare integration som kom under 2016.

I rapporten skriver man om att forskning visar att utrikes födda entreprenörer drabbas av samhällets schablonbild i kontakt med banker, myndigheter och att det även påverkar hur utrikes födda entreprenörer framställer sig och hur de ser på sig själva.

IFS har därför valt att göra en undersökning bland utrikes födda företagare som inte lever upp till den gängse bilden. Anledningen är att ta fram förslag på vad det omgivande samhället kan göra för att underlätta för entreprenörer från andra länder. Det finns även en allmän förhoppning om att utrikes födda företagare ska bidra till integrationen genom att ge anställning till andra invandrare.

Rapporten, som även ska fungera som en grund för ytterligare studier och pilotprojekt, lyfter bland annat fram arenor för att utrikesfödda entreprenörer ska kunna träffas och bygga nätverk. Även vikten av lokal service för alla företagare betonas. Det framgår även att de tillfrågade företagarna är välvilligt inställda till att erbjuda praktikplatser och liknande till nyanlända.

Entreprenörerna i undersökningen är alltså positiva till att själva vara med och bidra till ökad integration.

Läs hela rapporten här.