Hoppa till huvudinnehåll

”Politiskt deltagande är en mänsklig rättighet.” Så skriver Olle Wästberg,  ansvarig för den demokratiutredning som regeringen beställde efter valet 2014, och som presenterades under 2016. Syftet var bland annat att, enkelt uttryckt, ta tempen på den svenska demokratin.

Utredningen pekar på att de politiska klyftorna växer. De som är engagerade i politiska partier och civilsamhällesorganisationer är välutbildade och socioekonomiskt starka. Det är även en tydlig trend att förtroende för demokratin bland lågutbildade och lågavlönade sjunker. Engagemanget i demokrati och politik speglar samhället i stort – det går bland annat en tydlig geografisk skiljelinje mellan de som känner sig delaktiga och de som känner sig utanför. Grupperna bor på olika ställen, går i olika skolor och rör sig på skilda platser.

Även 16 år tidigare gjordes en demokratiutredning. Den visade att demokratin stod inför utmaningar i form av att allt färre medlemmar i partierna och det var svårt att engagera personer att bli politiker, främst på lokal nivå. Framförallt är det de lågavlönade och lågutbildade som lämnat partierna och politiken. Minskat antal partimedlemmar är fortfarande ett faktum, slår utredningen fast. Samtidigt är det politiska engagemanget starkt, men kommer till uttryck på andra sätt. Så kallade nätverksbaserade och informellt organiserade rörelser växer. Digitaliseringen av samhället har bidragit till en annan typ av organisering.

Svenskarna är alltjämt duktiga på att gå till valurnorna, vi har ett större valdeltagande än många andra länder, och demokratin är djupt förankrad. Men utredningen 2016 visar också att det finns mer att göra för att öka det demokratiska inflytande även då det inte är valår. I utredningen förslås bland annat så kallade folkmotioner till riksdagen. Detta innebär att enskilda personer kan komma med förslag och om dessa får stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen, kommunfullmäktige eller landstinget så ska det tas upp som en motion. Ett annat förslag är att på prov låta 16-åringar rösta i kommunalvalen under 2018 och 2022. Hur det blir med det återstår att se.

Läs demokratiutredningen på regeringskansliets hemsida: www.regeringen.se.